Brutalism: förortskyrkor och universitetsbibliotek

Det är nog ingen arkitektonisk stil som fått stå ut med så många negativa omdömen som brutalismen. Till viss del har det nog att göra med att det är en stil som förknippas med 60- och 70-talet och ett industriellt tänk som inte står högt i kurs idag. I Sverige är stilen extra illa sedd, eftersom den förknippas med miljonprogrammet och rivningen av Klarakvarteren i Stockholm. Detta är dock ganska orättvist eftersom den allra största delen av miljonprogramshusen byggdes i andra stilar, och eftersom det inte var de arkitekter som inspirerades av rörelsen som beslutade om vilka hus i Stockholm som skulle rivas.

Betong är det material som främst förknippas med brutalismen, och även om de flesta miljonprogramshus är i tegel så är en del av kyrkorna i dessa områden brutalistiska skapelser i betong. Störst triumfer firade brutalismen utomlands, och en av dess mest kända företrädare var estniskfödde Louis Kahn. Kahn ritade det biomedicinska Salk-institutet i La Jolla utanför San Diego i Kalifornien.  Andra exempel på brutalistisk arkitektur är bl.a:

• Norrköpings stadsbibliotek, ritat av Sten Samuelson och färdigställt 1972.
• Den åttakantiga Third Church of Christ, Scientist I Washington DC stod färdig 1970 och ritades av Araldo Cossutta. Kyrkobyggnaden har inte uppskattats av församlingens medlemmar, och antalet besökare på gudstjänsterna har sjunkit. Församlingen får dock inte riva kyrkan, eftersom den klassats som byggnadsminne. Cossutta ritade även torget som omger Christian Science-rörelsens huvudkyrka i Boston, och det 26-våningshus som är huvudkontor för kyrkans administrativa verksamhet.
• Flera bostadsområden i Storbritannien, bl.a. Trellick Tower i London, Red Road i Glasgow och Park Hill i Sheffield.

Ett flertal universitetsbyggnader i USA och Kanada som uppfördes på 60- och 70-talet är byggda i denna stil. Framför allt gäller det universitetsbiblioteken.